Joi

Happy new year, people

Jag far till Uppsala för att leta upp den allsmäktige drömfångaren.



(nås förstås på morsans mobilnummer)

På juldagen mottog jag klagomål för att jag är ett lameass på att uppdatera min blogg. Jag lovade att skärpa mig. Man ska ju hålla vad man lovar, och därför måste jag börja med att korrigera mitt löfte; Jag lovar härmed dyrt och heligt att jag ska Försöka skärpa mig med att skriva blogg oftare. Försöka duger.

Min julafton var så bra den kunde ha varit. Jag är fortfarande så omogen att jag mest bara sitter och väntar på julklappar hela dagen, därav kände jag mig uttråkad 90% av dagen. Men jag fick mitt Playstation 3 sen, lätt värt tristessen i väntan. Det blev dock ingen överraskning eftersom min söta mamma ett par dagar tidigare hade frågat mig lite diskret "Johanna... var säljer de såna där playstation då?".
Det var kul att hänga med min lilla storasyster också förstås. Hon spenderar i vanliga fall bara dagarna åt att göra toffel av Joel Lundén, så jag ser henne sällan.


(Precis i denna stund sitter jag och funderar på varför jag vill stava pulka med två k. PULKKAPULKKAPULKKA. Det är nog min finska ådra som gör sig påmind)


På juldagen for jag till världens bästa Erika Lindholm. Där var det mysigt, en massa härliga människor man ägnat hösten åt att sakna. Kvällens stämningsdödare kom då Mikko kommenterade "JOI, du pratar ju jeevligt mycket mer ålänska nu än förut i alla fall!" . Observera att det var kommentaren och inte Mikko själv som var min stämningsdödare. Jag blev helt ärligt lite förkrossad av att höra det. Skall sätta mig själv i muminterapi i ett halvår nu. Dvs jag får bara se på muminfilmer tills jag själv pratar värre finlandssvenska än självaste snorkfröken.
Nå, jag överlevde den tragedin och gled iväg med ett gäng tjejer till Indigo. Där fanns fler kära återseenden, och utöver dem en massa överförfriskade och jobbiga folk. Mer om det tänker jag inte berätta, alla vet redan vad krogen på Åland går ut på.

(Precis i denna stund har jag konstaterat att jag har tusen privata angelägenheter att fundera på som jag inte tänker publicera här, så nu går jag härifrån.)


Jag kanske skriver imorgon igen. Jag ska ju försöka skärpa mig.

Jag pratar osammanhängande.
Jag rör mig som en 90 åring.
Jag har blivit glömsk.

Ska köpa en bok om drömtolkning. Utan några förhoppningar. Men jag gillar böcker. Precis nu tänker jag ringa min mamma.